Lagen om andelslag går igenom en totalreform. En ny lag om andelslag torde godkännas av riksdagen ännu under år 2001. På justitieministeriet säger man att den i så fall träder i kraft redan den 1.1.2002. Den nuvarande lagen om andelslag är från 1954 och redan därför är en modernisering välkommen.

Genom reformen blir det enklare att grunda andelslag och samtidigt blir deras förvaltning smidigare. I princip utvidgas ramarna för hur ett andelslag får verka. Det betyder samtidigt att redan existerande andelslag kan fortsätta i stort sett som förut. Nya kapitalanskaffningsinstrument, som påminner om aktiebolagens, gör att andelslaget som företagsform kommer betydligt närmare aktiebolaget. Många av den nya lagens "nymodigheter" blir ändå svåra eller s.g.s. omöjliga att tillämpa i gamla andelslag. Det beror på att de ändringar av stadgarna, som krävs, ofta förutsätter total enhällighet eller en starkt kvalificerad majoritet bland medlemmarna. Lagen ger naturligtvis också möjligheter att utveckla redan verksamma andelslag. För många andelslag blir till exempel möjligheten till gratisemission säkert både intressant och tillämpbar. Nedan ges ett kort sammandrag över den nya lagens väsentligaste delar.

Vad är ett andelslag?

I den gamla lagen definieras andelslaget så, att det bör stöda medlemmarnas utkomst eller näring, att medlemsantalet och andelskapitalet inte bestämda på förhand samt att medlemmarna bör använda sig av andelslagets tjänster. Detta finns fortfarande kvar i den nya lagen, men nu kan andelslag grundas också för enbart ideell verksamhet.

Begreppet andel/insats preciseras så att en andel nu är medlemskapet som helhet, medan insatsen är den mängd pengar, som medlemmen är skyldig att lägga in i andelslaget för att lösa ut en insats.

En på många sätt olycklig och onödig nyhet är att man nu frångår den kooperativa principen "en medlem en röst" i första gradens andelslag. Rösträtten kan således graderas enligt den nya lagen. Dock får en medlem högst ha tio gånger fler röster på andelsstämman än dem som har minst röster. I nya andelslag med mycket få medlemmar blir det ändå möjligt att en av medlemmarna bestämmer allt.

För redan existerande andelslag med många medlemmar kommer stadgeändringar som tillåter graderad rösträtt att bli svåra att driva igenom. Stadgeändringen måste nämligen godkännas enhälligt - en medlem kan alltså förhindra detta.

Tre medlemmar räcker

Bildandet av andelslag underlättas nu så att tre personer kan bilda ett andelslag, mot tidigare fem. Det här sjunker tröskeln för grundandet av många s.k. nyandelslag. T.ex. har andelslag grundade för att marknadsföra medlemmarnas experttjänsler (arkitekter, läkare, barndagvårdare, översättare m.m.) hittills ofta haft svårt att samla ihop så många som fem medlemmar. Däremot är ändringen betydelselös för de arbetslösas arbetsandelslag, eftersom en medlem i ett andelslag med färre än sju medlemmar inte betraktas som arbetslös, utan är företagare.

Fondemission - ett smidigt möjlighet

Andelslagen får nu möjlighet att höja insatsen, utan att kräva in pengarna direkt av medlemmarna. Det är alltså fråga om en s.k. fondemission eller gratisemission, där andelslaget använder sina egna fria utdelbara medel till höjningen av insatsen. Det här kommer att vara praktiskt främst i andelslag med många medlemmar såsom handelslag och andelsbanker. I dem bestäms medlemmarnas insatser ju vid inträdet. Enligt lagen från 1954 skulle en höjning av insatsen innebära att skillnaden måste krävas in av varje medlem enskilt, vilket är besvärligt eller till och med omöjligt att genomföra om medlemmarna är många. I och med fondemissionen slipper man denna dyra byråkrati. Gratisemissionen är också rättvis mot medlemmar, som länge varit med och byggt upp förmögenheten i andelslaget. Därför är den brukbar i stort sett alla andelslag.

Detta förutsätter i gamla andelslag att stadgarna ändras så att fondemission är möjlig. Först därefter kan medlemmarna göra beslut om att höja insatsen. Naturligtvis måste andelslaget också ha det utdelbara kapital, som förhöjningen kräver. Man kan - om man så önskar - också bestämma i stadgarna att medlemmarna vid utträde inte får ut eventuella gratisdelar, utan enbart den nominella insats, som betalats in i reda pengar.

Nya kapitalanskaffningsinstrument

Andelslagens möjligheter att skaffa finansiering från medlemmar och utomstående placerare blir enklare och mångsidigare. De gamla medlen andelskapital (egentlig andel och frivillig), tilläggsandel, placeringsandel, anslutningsavgift (inträdesavgift), extra avgift finns kvar i den nya lagen. Lagen gör speciellt tilläggs- och placeringsandelarna intressantare för investerare bl.a. därför att gratisemission också kan tillämpas på dem.

Ett nytt medel är kapitallån, som kan jämställas med andelslagets egna kapital i balansräkningen. Kapitallånet bör dock uppfylla vissa stipulerade krav: det bör basera sig på ett skriftligt avtal, det får inte ha en garanterad ränta, kräver ingen säkerhet och återbetalningen får inte vara garanterad. Här är bestämmelserna i princip de samma som för aktiebolagen.

En revisor räcker till

Enligt den nya lagen behöver andelslagen endast en revisor i framtiden. Då de flesta existerande andelslagen i sina stadgar uttryckligen har bestämmelse om två revisorer krävs stadgeändring också för att tillämpa detta.

Den nya lagen tar nu upp bestämmelser om verkställande direktören i ett andelslag. I den gamla lagen fanns ingen verkställande direktör omnämnd; nog en person som handhar andelslagens förvaltning.

Stadgeändringar

Beroende på hur stadgarna är formulerade kan andelslagen vara tvungna att göra stadgeändringar. I många fall vill medlemmarna säkert också göra stadgeändringar för att kunna utnyttja den nya lagens möjligheter.

Enligt den nya lagen kommer alla stadgeändringar att kunna göras på en stämma. Samtidigt blir dock förhandsinformationen om stämmorna och ärendena som behandlas noggrannare. De flesta av andelslagen har i sina stadgar bestämmelser i enhetlighet med den gamla lagen om olika stadgeändringar och beslut som bör göras på två stämmor. Efter att den nya lagen träder i kraft blir det möjligt att göra ändringar enligt den nya lagen - alltså på en stämma. Beslut om ändring av stadgarna så, att kravet om två stämmor stryks ur stadgarna, kan göras med två tredjedels majoritet på en stämma. Stämmokallelsen skall i detta fall uppfylla den nya lagens betydligt striktare krav.

Andelsförbundet ger information

Det är troligt att vi om några år har nya andelslag, som just inte alls påminner om det vi är vana vid att kalla kooperation. Tidigare lagar har på alla sätt värnat om att de kooperativa grundprinciperna långt tillämpats bland våra andelslag. Principerna har gett företagsformen sin egenartade prägel av ett företag med mjuka värden. Nu kommer vi att få andelslag med rätt hårda värden - andelslag som på de flesta punkter fungerar som aktiebolag.

De kooperativa principerna kan ändå tillämpas inom de utvidgade ramarna för den nya lagen. Lagen ger också våra gamla kooperativa andelslag goda möjligheter att utveckla sin verksamhet i positiv riktning. Finlands Svenska Andelsförbund strävar att ge medlemmarna information om den nya lagen om andelslag. Under år 2002 håller Andelsförbundet lokala kurser om den nya lagen, förutsatt att den godkänns i riksdagen och tillräckligt intresse finns bland förbundets medlemmar.