Inom Sällskapet Pellervo verkade åren 2000-2002 en arbetsgrupp, "Hedvig-gruppen". Den hade som uppgift att befrämja kvinnornas medverkan i andelslagens (ekonomiska föreningarnas) styrelser och ledning.
År 1999 fyllde Sällskapet Pellervo och kooperationen i Finland 100 år. I samband med detta dryftades kooperationen ur många olika synvinklar vid jubileumstillställningarna. De kooperativa principerna, värderingarna och verksamhetsformerna var under speciell granskning. I samband med detta kom också Hedvig Gebhards synsätt väl fram. Redan i början av 1900-talet skrev hon pamfletter om kvinnans roll inom kooperationen. Kvinnor lyste då och lyser fortfarande med sin frånvaro i andelslagen. Det här är en stor brist. Kooperationen har således inte helt kunnat förverkliga sina egna värderingar.
Veteranen Hedvig Gebhard
Ekonomirådet Hedvig Gebhard (1867-1961) var den finländska kooperationens "faders" Hannes Gebhards maka. Hon var en av Finlands första kvinnliga riksdagsmän och en aktiv kvinnosakskvinna. Hon stod bredvid sin man, som en stark drivande kraft för kooperationen, men arbetade samtidigt över språk- och partigränserna för samarbete mellan kvinnorna. Hon ansåg att det behövdes aktiva kvinnor inom kooperationen för att bättre förverkliga de "etiska principerna". Kvinnorna är en resurs för kooperationen.
Kvinnorna med
En aktiv grupp kvinnor på Pellervos kontor satte igång processen. De började med att arrangera ett seminarium för aktiva kvinnor inom de olika kooperativa sektorerna . På seminariet sammanfattade de en gemensam syn och beslöt om vidare konkreta åtgärder. De ansåg det viktigt att få Pellervos styrelse bakom jämlikhetssträvandena. Sällskapet Pellervo är ju takorganisation för de kooperativa företagen i Finland.
I januari år 2000 gav Pellervos styrelse en resolution, där man anmodade andelslagen att sträva till att båda könen, med sina specifika synpunkter och handlingssätt, skulle få en jämbördig representation på alla nivåer i företagen. Styrelsen poängterade dessutom åldersstukturen i förtroendeorganen; flera unga personer bör också fås med.
Kvinnogruppen på Pellervos kontor blev samtidigt en officiellt utnämnd arbetsgrupp. Gruppen fick namnet "Hedvig-gruppen". Arbetsgruppens uppgift var att genomföra ett jämlikhetsprojekt i "Hedvigs anda". I början av år 2001 blev gruppen ett projekt med heltidsanställd projektledare, egen budjet och officiell verksamhetsplan. I enlighet med Hedvig Gebhards synsätt gjorde arbetsgruppen kooperationens grundprinciper och etiska principer till en kvinnosak. Vi lever i globaliseringens och den allt liberalare marknadsekonomins tecken och efterfrågan på de här principerna är fortfarande stor. Speciellt det faktum att ägarskapet och affärsverksamheten idag allt mer avskiljs från varandra gör de etiska frågorna särskilt aktuella.
Enligt en finsk undersökning är kvinnor mera värderingsintensiva än män. I förhållande till männen är kvinnorna mer intresserade av värderingar och åtminstone mer benägna att diskutera dem. I rollen av barnuppfostrare ger kvinnorna också mer aktivt värderingar vidare. Kvinnorna gör vanligen familjens uppköp och har som konsument och kvinna makt att kräva att systemet med etiska eller sociala bokslut införs inom företagsvärlden.
Värderingar står bakom
Kooperation är mer än bara affärsverksamhet. Det är också fråga om att etiskt samverka i en organisation och i hela världen. De kooperativa värderingarna demokrati, rättvisa, solidaritet, jämlikhet, hederlighet, öppenhet, samhällsansvar och omtanke om andra människor hör till kooperationens starka sidor. Detta används dock alltför sparsamt som konkurrensfördel. Det är en potential för företagen att få med etiskt vakna och andligt starka kvinnor då man stakar ut långsiktiga strategier. Det kvinnliga perspektivet i de beslutande organen ger nya synvinklar och frågeställningar. I den fortsatta processen föder detta i sin tur ny innovation och vidare perspektiv bland företagets intressenter. Det är en rikedom att få in olika värderingsvinklar i beslutsprocessen. Det kan t.o.m. ses som ett livsvillkor på marknaderna, som genomgår en allt snabbare förändring.
Kooperativa företag uppnår konkurrensfördelar om de
förverkligar ICA:s allmänna och världsomfattande kooperativa värderingar
arbetar för att kooperationens etiska mål förverkligas över allt
tar in medlemskårens olika synpunkter så mångsidigt som möjligt i
beslutsprocessen
betonar kollektivets betydelse framom personlig fördel
verkar för att välfärden sprids jämnt och rättvist
stärker ståndpunkten att kooperationen är en ny folkrörelse, ett
världsomspännande alternativ till den globala liberala marknadsekonomin och
ett etiskt förhållningssätt till omvärlden.
Hedvig-gruppen kämpade för att få kvinnan med i andelslagens förvaltningsorgan och företagsledning. Det är viktigt att kooperationens starka etiska värderingar kommer fram vid sidan av de rationella företagsekonomiska argumenten i beslutsprocessen. På så sätt når man en etiskt hållbar och konkurrenskraftig helhet.
Kvinnligt mervärde
Det kvinnliga mervärdet finns i den inre säkerheten och i hjärtats logik - i en djupare förståelse av vad som behövs och måste göras. Kvinnans intuitiva visdom kan inte framställas i siffror, tabeller och grafer. Ändå är visdomen ett mervärde som nu har stor efterfrågan på marknaden. Kvinnan bör ha självkänsla, lita på sin inre kunskap och förmåga och hon skall våga ta emot förtroendeuppdrag. Kvinnorna skall också uppmuntra och stöda varandra. I företagsvärlden är kvinnan en förändringskraft med stort mervärde. Kvinnorna behöver inte konkurrera med varandra. Varje kvinnas insats i det här arbetet är lika viktig och alla behövs för att förbättra världen.
Till de kooperativa värderingarna hör jämlikhet och demokrati. Om andelslagen är sina egna ideal trogna, skall medlemskårens synpunkter representeras i förvaltningen så mångsidigt och rättvist som möjligt. Hedvig-gruppen utmanade alla andelslag att komma med i det här konstruktiva arbetet.
Vad ville de?
Hedvig-gruppen uppmuntrade kvinnor att gå med aktivt i andelslagen och att förbinda sig till ansvarsfulla uppdrag inom förvaltningen. Det är viktigt att skapa kvinnliga nätverk för att stöda dem som redan är med, men också för att få kontakt med kvinnopotentialen på fältet och sporra dem att komma med. Gruppen ville förändra kulturen inom andelslagens administration, göra den mångsidigare och stärka de kooperativa värderingarna.
Vad gjordes inom projektet?
Det som syntes mest utåt var att kvinnorna skrev inlägg och artiklar i tidningar och tidskrifter. De arrangerade dessutom seminarier och andra forum, där kvinnor och män från olika sektorer och i olika ställning inom kooperationen möttes, diskuterade och skapade kontakter. Medlemsbrev, broschyrer och internetsidor gjordes. På internet gavs också möjlighet till aktiv diskussion.
En världsomspännande utmaning
Den Internationella Kooperativa Alliansen, ICA, har gett en deklaration om jämlikhet mellan könen, att det nu är dags att agera. Kvinnorna ses som en outnyttjad resurs inom kooperationen i hela världen. På den internationella kvinnodagen år 2001 utfärdade ICA:s ordförande Roberto Rodriques könens jämlikhet till en av organisationens stora utmaningar under detta sekel Genom att förena våra krafter och våra hjärtan kan vi skapa en vilja, som har styrka nog att göra en bättre värld.
I en TV-intervju i augusti 2000 frågade man av en kvinnlig skogsägare vad kvinnans logik har för betydelse i samband med skogsvården. Intervjuoffret svarade: "kvinnans logik innebär att något lämnas också för de kommande generationerna!". Det här fick bli Hedvig-projektets motto.